12 Dagar i Kina

Hälsningar från Yiwu, Kina

Hoppas att ni överlevde stormen Dave, njöt av värmeböljan och är redo för vad vädret än bjuder på härnäst. Här i Kina upplever (eller lider) vi också av dramatiska temperatursvängningar – ena dagen 15°C, idag 32°C. Men det är bara att köra på ändå.
Förra veckan berättade jag om min resa hit med den oväntade avstickaren till Guangzhou... vår snabbvisit i Cocos hemstad... missade du det kan du läsa ikapp här..

Nu är vi tillbaka i Yiwu. Och grejen med Yiwu är... det finns en speciell energi här som är svår att förklara om man inte har varit här. Inte kaos direkt... mer som ett driv. Allt är i ständig rörelse, allt är möjligt. Ingen tid går till spillo, och människorna här är extremt kompetenta – de får saker gjorda utan något krångel.

Bryant och Sandra landade via Hongkong för några dagar sedan. Det är Bryants första gång här – och man ser det i hans blick... den där blandningen av nyfikenhet, entusiasm och ett rejält "jösses, vad stort det här är". Och det är det. Riktigt stort. Men också fullt av möjligheter om man vet var man ska leta. Vi har kommit hit med en stor plan. Ambitiös. Lite galen, om jag ska vara ärlig. Och vi har bara 12 dagar på oss att få ihop allt.

Bryant och Sandra... första dagen... och Bryant som står där utanför huvudentrén till marknaden...

Men... jag tror verkligen att vi har rätt team på plats för att klara det.
Coco — helt ostoppbar. Hon har den sortens "allt går"-inställning som man helt enkelt inte kan lära sig. Tack vare hennes kontakter och de relationer vi byggt upp under åren öppnas dörrar som annars hade förblivit stängda.
Sandra — vår design-maestro — skissar, förfinar, gör om... ofta sitter hon kvar långt efter midnatt. Man kan bokstavligen se hur idéer förvandlas till färdiga produkter i realtid.
Bryant — kastade sig rakt in i det. Förpackningar, positionering, hela tiden med ett kommersiellt tänk. Massor av idéer och han är inte rädd för att utmana och driva på.
Och jag själv... någonstans mitt i alltihop, försökandes att hänga med i svängarna.

Varje dag har varit som en enda virvelvind.

Ena sekunden sitter vi i ett litet kontor omgivna av förpackningsprover…
nästa sekund är vi i ett showroom fullt av tekannor…
sedan tvärs över stan till vårt tarotkorts-team…
för att sedan landa hos vår favoritkvinna för ädelstenssmycken (fortfarande lika knivskarp som alltid).

Och så vår förpackningskille – ärligt talat, han är på en helt egen nivå.
Vi designar något på morgonen… och nästa dag har du det i handen. På riktigt. Fysiskt. Klart.

Den farten… den lyhördheten… det förändrar hur man tänker kring produktutveckling. Man slutar överanalysera och börjar agera istället. Och det är något jag ständigt lägger märke till här…
Perfektion är inte alltid målet, men de ser till att saker blir gjorda.

Området kring ädelstensmarknaden ligger faktiskt inte i den organiserade mässhallen – det är en labyrint av gator som fanns långt före den moderna marknaden. Det är en plats jag älskar, och den är precis lika förtrollande som alltid.

Exotiska butiker, folk från alla hörn av Kina och en hel gemenskap byggd kring kärleken till ädelstenar... Men det jag gillar mest är människorna bakom alltihop. Det bekanta. Tilliten som byggts upp under flera år. Samtal som fortsätter precis där de slutade sist vi sågs. Det handlar inte bara om köp och försäljning. Det handlar om relationer. Ärligt talat skulle jag kunna tillbringa hela resan här i de här kvarteren, lycklig över att bara skapa och göra affärer.

Och så idag – något lite annorlunda. Vi ska besöka glas- och metallfabriken som tillverkar våra Bottom Up Shotglas (du kanske känner till dem redan – om inte, så kommer du att göra det snart...). Jag uppskattar alltid de här besöken. Man får se processen. Hantverket. De små detaljerna man aldrig skulle ägna en tanke åt hemma i Sheffield.

Det som slår mig mest nu, när halva resan har gått... är hur mycket allt det här hänger på människor.

Inte system. Inte strategier. Inte kalkylblad. Utan människor.

Leverantören som säger "ja, vi kan prova det" istället för "nej".
Designern som fortsätter framåt när alla andra skulle ha gett upp.
Teamet som bara kör på, utan något krångel.

Vi befinner oss tusentals mil från Sheffield... men i stunder som denna känns allt väldigt sammankopplat. Varje dag laddar vi upp alla bilder i en WhatsApp-grupp för våra team i Sheffield, Spanien och Slovakien. De ger feedback, idéer och uppmuntran. Vi saknar Tomas här (vår gamla Kina-räv)... men han har helt enkelt för mycket att göra i Storbritannien just nu. Han håller dock ett vakande öga på oss på distans.

Samma mål. Samma driv. Samma övertygelse om att vi kan skapa något ännu bättre.

Vi får se var vi har landat när de här 12 dagarna är över…

Mer nyheter snart.

Ta hand om er,
David